Jag kommer tillbaka.

Har varit tillbaka i Svea Rike några dagar nu, och ett och annan intryck har smält från södra hemisfären. Det är intryck som man kommer bära med sig länge, intryck som inte bara består av sköna klimat och magiska vyer, men även mycket funderingar som fått mer plats att behandlas när man kommit bort från vardagen “en bit”.
Dags att försöka summera dessa intryck för att “knyta ihop säcken” på den här lilla verklighetsflykten. Ok:

Australien är ganska varmt.
Nya Zeeland är galet vackert.

Så.

Det var den korta versionen.

För att utveckla det hela slog det oss framförallt hur isolerad man är där borta. Inte bara geografiskt. Men även kommunikationsmässigt. En konversation, oavsett om det är via mail el telefon innebär alltid någon dags fördröjning eller jonglerande med vettiga tider att ringa de nära och kära på. Det är ett problem.

Om det är något vi blivit varse om är det ändå också att världen helt klart blivit mindre; det är enkelt att resa. Det finns folk som inte gör annat än jobbar för att göra resandet enkelt och billigt för oss resenärer. Det har det gjort i alla år, men nu är de fler, vilket innebär att det helt klart är konsumentens marknad.
Tiderna då mor tvingade på den för flygturen i sig specifikt inköpta finskjortan inför en sedan månader tillbaka planerad (även ekonomiskt) flygresa Stockholm-London är numera passé. Idag ser vi i reklambladen istället studentplånboks-vänliga spontanresor Nyköping-KurreKurreduttön och i flygplatsernas avgångshallar minst sagt smått nervösa föräldrar som ser sina tonårsdöttrar resa iväg ensamma till andra sidan världen för att “upptäcka livet”.

Galne Branson’s senaste Virgin Galactic är närmare än vi tror.
Förresten, skulle kanske vara värt de $200,000 bara för att få se William Shatner och Paris Hilton i samma kabin på premiärturen.
Dollarn är ju låg nu.

Nåja, åter till den här världen och fortsatta intryck.

Vi såg oss omkring på andra sidan jorden bl.a. i sökandet efter en optimal boplats, där klimat, relationer med vänner och familj, och sysselsättning (vissa kallar det jobb, det tycker jag låter för trist) skulle fungera fint. Vad vi insåg var att den platsen är svår att hitta när man bygger upp sina kombinerade krav efter de toppar man haft förmånen att uppleva inom resp område.
Det handlar helt enkelt om att kompromissa. Pha, det behövs det ingen Nobelprisvinnare för att lista ut.
Försöka akta sig för att se ens val som för definitiva, t.ex. vad det gäller plats för bohag. Vi är gjorda för att anpassa oss till förändringar runt omkring oss, låt oss då tillåtas förändra utan att lyssna för mycket på hur det “borde” vara. Gå mer på magkänsla.
Gå på vad som funkar bäst just nu, och när t.ex. ett höstklimat påminner oss om de där surfshortsen i garderoben som behöver rastas, och om möjlighet ges, kunna ställa om till surf-bum spontant för en vecka eller två, eller kanske tom välja semesterort efter wifi-tillgänglighet vilket skulle kunna försvara en förlängning av semestern med en veckas “distansjobb”. Jag önskar vänner och bekanta styrkan och möjligheten att lyssna mer på “magkänslan” än på förväntningar och de uppkrattade gångarna samhället har att bjuda. Åtminstone värt att testa.

Nåja, för att avrunda detta upprop, låt mig låna orden från Richard “Magnum P.I.” Israel:

“Don’t sit around waiting for life to happen. Meet up, and lead the way.”

Word, brother.

Jag och Henrik må varit ute efter ett natur äventyr, vi fann dock också ett äventyr i välbehövliga samtal över ett o annat glas vin, på väg upp för ett berg eller ner för en ravin. Eller ok, inte mycket djupt snack vid det sistnämnda. Det handlade mest om överlevnad.

På tal om berg, så är iaf NZ helt klart ett land som inte går att beskriva fullt ut i ord eller bild, det vet ni som varit där. Jag och Henrik har dock gjort vårt bästa för att förmedla bilden av detta fluffiga sagoland i tillgängliga medieformer och hoppas vi har kunnat uppmuntra en och annan att åka dit och se det hela själv. Kanske t.o.m. fundera lite.

En sak är säker:
Oceanien, jag kommer tillbaka.
Men för nu: Stockholm, nu kör vi.