Klimatbyte.

Sådana här dagar påminns jag om varför jag ändå gillar det här landets klimat.
För att det har sina toppar. Som idag.
Strålande vårväder, en januari dag!
Tog trots envis förkylning en promenad i den krispiga morgonsolen till nya kontoret imorse, och hade fullgod anledning att låta Raybans’en följa med från sin annars dedikerade plats i min alltid-redo-att-lämna-stan-för-klimatombyte-packning.
Vadå, så’n har väl alla?
Den står där strax där bredvid gym-väskan som alla stora friskvårdskedjor basunerar ut man alltid ska ha redo, påminnande en om ens dåliga samvete och att man borde utnyttja sitt surt förvärvade årskort på resp kedja mer (även om det omvända beteendet borde profitera dessa kedjor mer, men det är en annan diskussion).

För att vara helt ärlig så har jag faktiskt med hela den förstnämnda väskan idag.

Vädret må inte vara sol och gröna skogar (finns f.ö. inga sistnämnda där, så det har egentligen aldrig varit en issue..) men anledningarna att åka ner till Medelhavet kommer förbli så länge det finns folk där nere jag bryr mig om som vill träffa en.
Och så länge det finns anledningar att fly staden, om än det är grådassigt, stormigt snöslask (jepp, häromdagen som jag köpte biljetten) eller hypade jubileumsdagar (landar, enl tidtabell, åter faktiskt prick på min födelsedag på söndag. ödet?) så kommer jag sponsra SAS och Ryanair rikligt för att ta mig ner till närbelägna och välbekanta Monkey Island.

Så nu nöter man mail på bussen mot Stockholm Södra Flygplats (än en gång: PHÖ!) för att (förhoppningsvis) kliva av på ett måhända blåsigt, men ändå innerligt varmt The Rock ikväll.

Malta, ses snart.
Treat me well. Oavsett klimat.