Långt borta.

Gassande sol.
Horisonten skakar av värmen.
Flyter runt på min blåa solmadrass mitt i den i övrigt tomma poolen.
Lågsäsong, skönt att kunna ta lite plats.
Snurrar sakta. En vilsen ljummen bris drar in över hotellområdet.
Hon bläddrar förstrött i sin Elle. Khalil Gibrans ord ligger i strandväskan, men den är ju så djup.
Hon är ju på semester.
I buskaget påtar trädgårdsmästaren med en bevattningssprinkler. Det där löser han.
Funderar på om man ska plaska sig bort till poolbaren.
Bartendern ser rätt uttråkad ut.
Hmm, undrar vad man är sugen på.. en sån där papaya och apelsin-blandning, kanske. Som han Akil gör så bra. Med lite mineralvatten i.
Mjae, lite för mäktigt. Och för jobbigt.
Den rassliga muzaken från trädgårdshögtalarna har loopat sedan 90-talet.
Ingen som någonsin egentligen har lyssnat på den.
Skönt.
Somnar till. Drömmer en aning. Om det här.
Faktiskt precis om det här. Med ett leende på läpparna.
Väcks av en försiktig kyss på pannan. Och en iste, har drivit in till poolkanten.
Hon vet vad jag vill ha.

Snap.

Ibland får man åka bort. Långt bort.
Godnatt, världen.