Vi i villa.

Ja, jag vet – jag är vuxen. Enl många definitioner, kan vissa tycka.
Jag skulle mycket väl kunna ha en villa, kombi och bokcirkel hemma på söndagkvällar någonstans i världen vid det här laget, liksom många av mina jämnåriga bekanta har, men så är nu inte fallet för min del.
Av många olika anledningar, givetvis, men det gör mig om möjligt ännu gladare att få pröva på det så här:
att låna en rymlig villa en vecka från min kära syster och sambo, och agera hustomte.

Det har innefattat väldigt mycket av det jag väntat mig jag skulle gilla:

• gå ut i morgonrock och hämta tidningen och hälsa kort på grannen mittemot med sömndruckna, men tyst överenskommande nöjda ögon.
• sitta med en kopp kaffe och lyssna på fåglarna och tystnaden som är ute på landet, så fort man kommer bort från en susande Essingeled och högljudda ungdomar (ja, jag vet, jag är inte bättre själv ibland, men här är det iaf väldigt tyst..)
• småprata med grannarna om semesterplaner, hantverkare, husgrunder och bra badplatser i närheten
• grillkvällar med besökande goda vänner på uteplatsen med ett rejält kök att arbeta i
• diskmaskin…

Att sedan kunna varva in lite löpturer runt i trakterna och avslutande simturer nere vid badplatsen 100 m bort gör inte saken sämre. Och de återkommande kvällsbesöken av rådjursmamman som smyger fram när man sitter på kvällskvisten med en bok och en kopp te på uteplatsen.

Händer sällan på Kungsholmen.

Tack för den här gången!